Historien
Namnet Gullakroken dyker upp i skrift 1631 i Jordeboken. Gården kallades då för Gullekroken och det är först i modern tid som den skrivs med ett a till Gullakroken. Vad namnet betyder är det ingen som vet. Hur länge gården har funnits vet vi inte heller för det finns ingen skriven dokumentation som är tidigare än Jordeboken som vi känner till. I Jordeboken beskrivs vad gårdarna skulle betala i skatt.
Från stenålder till järnålder
Folket på Gullakroken har lämnat sina spår efter sig. Stenåldersyxor har hittats i markerna. Uppe på Slevakullens topp finns en bronsåldersgrav. Under lång tid framställdes järn av den järnrika jorden och spår av järnugnar finns i hagmarkerna samt namn som brukades förr. Gullakroken hörde till Järnstigs Rote. Vägen där järnet forslades från vår trakt ut i världen.
Gullakroken är en plats där det alltid har bott folk. Vi tror att det kan bero på det fantastiska vattnet som finns här och som troligen gjorde det lättare att leva här.
Vattnet startar sin väg ur de otaliga källor som finns runt omkring och i botten av Gullakrokssjöarna. Vattnet är kristallklart, rent och alltid tillgängligt. Bäcken som leder vattnet från sjöarna, förbi gården och vidare via sjön Lången för att slutligen rinna ut i Vänern, fryser aldrig till is. Det betyder att människor och djur alltid har haft tillgång till färskt vatten, sommar som vinter. På gården finns inga djupa brunnar, allt vatten har enkelt kunnat hämtats direkt ur bäcken. En bra plats att bo på. Vi dricker än idag vattnet direkt från sjön.